160414

 Idag har jag läst på tent och varit ut på ärenden med mor och inhandlat lite påsklycka. En ny bokhög, ojoj. Stackars tentlitteratur som får maka på sig och ge rum åt lite mer läsning. Får försöka spendera dagarna till juridiken och kvällarna till romanerna, haha. 

Nu tänkte jag svara på en kommentar som jag fått om rättsnotarieutbildningen.

Jag läste egentligen inte så där jättemycket på inträdesprovet, men det var främst för att jag inte riktigt hade tid. Jag gick prepkursen och det var nog min räddning. Minns första föreläsningen vi hade på preppen, först av allt säger föreläsaren "nu har ni säkert redan läst böckerna två eller t.o.m. kanske tre gånger" and i was like.. 5 sidor i bussen hit typ. Men det var bra med en kickoff för när jag kom hem från kursen började jag läsa på riktigt så mycket jag hann vid sidan av jobbet. Veckorna innan inträdesprovet jobbade jag 6 dagar i veckan men på något sätt lyckades jag få in tillräckligt med kunskap i huvudet på min lediga tid ändå. Men allt som allt läste jag kanske 2 av böckerna 2 ggr vardera + anteckningar och skatteboken läste jag typ 2/3 av kanske för den var så jävla tråkig och dåligt översatt. 

Jag läste iaf mycket mer på inträdesförhöret än studenten fast med handen på hjärtat chillade jag mig ganska mycket igenom studenten. Jag var en av de få som faktiskt inte tog den så hårt. Daniel har sagt i efterhand att han inte såg mig läsa en enda gång på studenten, haha. 

Finskan är som jag sagt inte världens lättaste när man inte är sådär superbra på det, det tar så mycket mer tid och jobb, men det går. Det är nog flera gånger när jag suttit och knegat igenom någon bok på finska på bibban som jag suttit och svurit för mig själv och önskat att jag skulle dragit till umeå istället men då brukar jag också tänka att om man ska jobba inom den här branschen i Finland så måste man kunna behärska finskan också så det är lika bra att slänga sig in i det meddetsamma. Det är bara att ta en kurs i taget och inse att man faktiskt lär sig lite bättre hela tiden fast det inte känns så. Någon gång kommer man nog igenom. För slapp man in måste man nog slippa ut också.